Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Visselblåsarlagen – sista-datum för inrättande av rapporteringskanaler för vissa bolag passerat

Senast den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha rapporteringskanaler för visselblåsning på plats. Men redan nu måste större företag och verksamhetsutövare i offentlig sektor ha visselblåsarkanaler på plats.

Inkomsttak införs i tjänstepensionen och åldersgränserna höjs

I företag med kollektivavtal med koppling till Svenskt Näringsliv omfattas privatanställda tjänstemän av tjänstepensionsavtalet ITP (Industrins och handelns tilläggspension). Svenskt Näringsliv och PTK har under sommaren träffat en överenskommelse om att höja pensionsåldern för tjänstemän som omfattas av den premiebestämda tjänstepensionen ITP1 och införa ett tak för intjänande av pensionspremier.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.

Nya regler om arbetsgivares informationsskyldighet och parallella anställningar

I mars 2022 presenterade regeringen förslag på nya regler om utökad informationsskyldighet avseende anställningsvillkor och nya regler som tydliggör arbetstagares rätt till parallella anställningar under vissa förutsättningar. Reglerna bygger på det s.k. arbetsvillkorsdirektivet (EU-direktiv 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor) och föreslås träda i kraft den 29 juni 2022.

Skatteverket har tagit över hanteringen av stöd vid korttidsarbete

Under pandemin har många bolag erhållit statligt stöd för lönekostnader kopplade till korttidsarbete för anställda, ofta benämnt som korttidsstöd. Från och med den 1 april 2022 tog Skatteverket över hanteringen av stödet från Tillväxtverket.

Ny statlig utredning presenterad – ändringar i diskrimineringslagen på gång?

I början av december 2021 presenterades utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. I utredningen lämnas flera förslag på ändringar i diskrimineringslagen. Utredningen är nu ute på lagrådsremiss. Därefter kan regeringen välja att lägga fram en proposition där förändringar i diskrimineringsskyddet föreslås, vilket skulle kunna leda till lagändringar under år 2022.

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Nya regler i säkerhetsskyddslagen från den 1 december 2021

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller sedan år 2019 för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskydd handlar om att genom förebyggande arbete skydda känslig verksamhet hos myndigheter och företag mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Den 1 december 2021 introducerades flera nya regler i lagen.

Krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Sedan den första december kan anordnare av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kräva att deltagare uppvisar vaccinationsbevis.

Regeringen föreslår att slopad karensdag och undantag från kravet på läkarintyg återinförs

Regeringen har föreslagit att de tidigare tillfälliga reglerna om slopad karensdag och undantag från kravet på läkarintyg återinförs med anledning av den ökade spridningen av Covid-19. Dessutom har Folkhälsomyndigheten meddelat nya rekommendationer för arbetsplatser.